Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Onyanserat

Förlossningar på film – Vår syn på saken

childbirth

Vi har alla sett hur en förlossning går till på vita duken. En kvinna går runt i lugnan ro, alternativt bråkar med någon, när vattnet plötsligt går! Då är det fort som attan till sjukhuset, med krystarbete redan i taxin. Sen skriker sig kvinnan blå i ansiktet medan hon svär obsceniteter åt den blivande fadern, innan man plötsligt hör barnskrik och det hela är över. Det är ju exakt så det går till på en riktig förlossning också, eller hur alla ni där ute som gått igenom detta? Det är antingen det här scenariot, eller det när man går in lika snygg som man kommer ut. Den osminkade och den sminkade versionen. Båda ganska långt ifrån hur det egentligen går till. Embla och Therese ställer sig frågande till varför vi ser så orealistiska förlossningar på film, och tipsar om filmer som bryter mönstret.

THERESE: Jag kan ju börja med att berätta att jag gått igenom två förlossningar (utöver min egen såklart). Ingen av dessa förlossningar gick till så som man ofta ser på film. Jag förstår att man kan korta ner på förloppet, men i övrigt tycker jag att en mer realistisk bild ger en mer genomtänkt och arbetad produkt. Jag har faktiskt en teori om varför förlossningar ofta är så orealistiskt gestaltade på film. Jag tänker att historiskt sett görs filmer av män, och män har ju ganska nyligen fått följa med in i förlossningssalen. Tänker att om kvinnor dominerat filmskaparvärlden kanske vi hade sett en mer verklighetsförankrad bild. Vad tror du Embla?

EMBLA: Jag tänker att det var väl dit hela artikeln skulle, så tack för oss..!!! Nävars. Jag tycker din analys känns väldigt bra. Det är ju inte precis som att man behöver göra något mer dramatiskt när det kommer till att föda barn. Det märkliga är dock att alla villfarelser om hur det går till är likadana. Som du skriver ovan så är ju osanningen på film alltid densamma. Jag har gått igenom en födsel som för all del var lite filmlik men mer som en blandning av Blue Velvet (överdosering av lustgas) och Game of thrones (då tänker jag mest på undran: ”är det aldrig slut” och ”jag orkar inte kämpa mer”). Kanske även känslan av att man är fast och inte kan ge upp kan liknas vid Game of thrones när jag tänker på saken. Har du sett någon verklig födsel på film, Therese? Vi kan ju börja med att se om det finns någon där morsans mage inte är platt när de åker hem från BB – man ser ju gravid ut i många veckor efteråt!

THERESE: Mina förlossningar var som natt och dag. Den första var lång och utdragen, som näst sista säsongen av Battlestar Galactica. Vartannat avsnitt var bara där för utfyllnad. Den andra var var sak på sin plats, alla faser fick sitt utrymme. Som Happy valley, inga onödiga utfyllnadsavsnitt eller utsvävningar. Jag föredrog min andra.

Jag kan faktiskt inte minnas att jag sett en enda vettig post-förlossningsmage någonsin. Däremot finns det filmer med vettiga förlossningar. Ett exempel är Min så kallade pappa. Det är ju extra verkligt för oss svenskar också. Jag minns när jag såg den (på barnvagnsbio) att alla vi mammor hajade till och tyckte att det var riktigt bra. Sen har vi ju Knocked up som tar det lite väl långt, enligt mig, men Judd Apatow måste ju såklart vara strået vassare. Tyvärr pratas det inget om hur det är efter förlossningen. Minns du någon film som visar hur (de flesta) kvinnokroppar ser ut efter barnafödseln?

knocked

EMBLA: Nej faktiskt inte. I Sex and The city när Miranda fått barn och gänget drar till Las Vegas säger de till en stötig snubbe som kommenterar hennes breda röv att hon just har fått barn. Som om man behövde en ursäkt. Överlag är det ju irl så att säga nästan provocerande om man som mamma inte försöker gå ner till marchvikt direkt – man undrar om det är en svit av hur man på film skildrar livet som nybliven mamma eller om det bara är en del av kroppshetsen överlag? Det är ju inte särskilt kul direkt efter bebis – men jag antar att åtminstone inte Hollywood tycker att det blir lite för verkligt att skriva in paniken man har när man ska skita första gången efteråt och inser att någon borde ha tipsat en om att äta laxerande som andra äter chips i manus. 

THERESE: Ja, precis! Man måste ju komma i sina skinny jeans redan på BB och helst bli av med sin baby weight inom en vecka. Fast vad tror du, borde vi inte se en förändring nu när pappor blir mer delaktiga i föräldraskapet och även under förlossningarna, och kvinnor börjar ta plats i regissörsstolarna? Eller är vi dömda till att se orealistiska födslar på film?

EMBLA: Jag vet inte, Hoa Hoa har ju promotat pappaledigheten sen 70-talet men fler kvinnor i regissörsstolarna kan verkligen göra susen. Frågan är bara: vill man se det? Vissa saker passar ju ändå bättre med ett filmiskt filter på sig. För jag undrar hur många barn det skulle bli om filmerna var mer realistiska?

THERESE: Jag tror att det kanske kommer gå lite åt det hållet, men inte fullt ut. Jag tycker att själva förlossningen inte behöver synas i sin helhet, men att den borde vara lite verklighetsförankrad i alla fall. Vi får se hur framtidens filmskapare väljer att förhålla sig till det. Film är ju inte direkt känt för att visa saker som de faktiskt ser ut. Skottskador till exempel, och sex, men det är en annan krönika.

Har ni läsare tips på realistiska förlossningar (både innan, under och efter) så vill vi gärna höra!

 

LEAVE A RESPONSE

Din e-postadress kommer inte publiceras.

En biolog som vill känna sig invigd och därför alltid letar efter detaljer och dolda budskap. Älskar riktigt bra karaktärsbeskrivningar men hatar övertydlighet. Har även en förkärlek till Will Ferrell och tecknat.