Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Onyanserat

Gene Hackman – var är du?

Får några veckor sen pratade jag och Christopher om gamla filmhjältar och då dök Gene Hackman upp i diskussionen. Var tog han vägen egentligen? Det blev så tyst om honom.

Gene var alltid var lite bättre än de filmer han var med i. Han hade helt enkelt förmågan att lyfta alla omkring kring sig trots medelmåttiga manus. Några exempel på det är ”Firman”, ”Rött Hav” och det som blev hans näst sista film ”Runaway Jury”.

Gene Hackman medverkade i totalt 99 filmer under sina 43 år i branschen, vilket är ganska så imponerande. Trots att jag bara har sett en bråkdel tar mig ändå friheten att välja ut några stycken som jag tycker sticker ut lite extra:

French Connection” från 1971 var Gene stora genombrott som skådis och en av de skitigaste och hårdaste filmerna från den eran. Hackman spelar Popeye Doyle; en snut som (givetvis) går sin egen väg och (självklart) har problem med auktoriteter men som (självfallet) ändå får jobbet gjort. På sitt eget sätt. Det gjordes även en uppföljare som inte var lika bra men heller inte oäven.

Scarecrow” från 1973 är en riktigt liten pärla där Gene som just släppts ut från fängelset träffar en ung sjöman som spelas av Al Pacino. De är på drift genom USA och går på luffen mellan Kalifornien och Detroit där Genes karaktär vill öppna en biltvätt. Inte mycket till historia kanske ni tycker, men med två så tunga skådisar i sitt esse blir det givetvis hur bra som helst ändå.

1974, året efter Scarecrow, spelade han huvudrollen i ”The Conversation”. Ett lite förbisett mästerverk av Francis Coppola som under det här årtiondet inte tycktes kunna göra några fel överhuvudtaget. Gene spelar Harry Caul som är en övervakningsexpert med avlyssning som specialitet. Han får ett rutinuppdrag som visar sig vara något helt annat än vad han först trodde. Filmen är en av de absolut bästa av det så kallade ”paranoia”-filmer som kom på 70-talet. Det är även en av Gene Hackmans vassaste rollprestationer och min personliga favorit.

1987 spelade han mot Kevin Costner i ”Ingen utväg”. En klassisk kalla kriget-historia med en gruvlig twist i slutet. Gene gör en tung och maktfullkomlig försvarsminister som av misstag har ihjäl sin älskarinna och försöka mörklägga detta. Det går inte riktigt som han tänkt sig man kan konstatera när eftertexterna rullar.

I ”Mississippi Brinner” från 1988 får han återigen plocka fram sina French Connection-manér då han tillsammans med den rättrådiga FBI-kollegan, som spelas Willem DeFoe, åker ner till södern för att reda ut några mord som tycks ha rasistiska motiv. Gene är helt fenomenal och fick en mycket välförtjänt Oscars-nominering, men det var ju såklart omöjligt att vinna det året eftersom Dustin Hoffman spelade utvecklingsstörd i Rain Man.

2001 kom ”The Royal Tenenbaums” och där fick Gene visa sin komiska ådra.  Han spelar den odugliga patriarken med det mäktiga namnet ”Royal” i den vansinnigt dysfunktionella familjen Tenenbaums. I filmen medverkar även vår kompis Anjelica Houston som spelar modern i familjen. Det syns verkligen på Gene att han stormtrivs och han excellerar verkligen i en osedvanligt stjärnspäckad film. Kanske var det här han började inse att det blir nog inte så mycket bättre än så här.

Så var tog han vägen då? Svaret är inte särskilt dramatiskt. Han gick i pension:

‘I guess you could call it retired. I haven’t worked for four years now. And I don’t miss the business. I miss the process of being on-set with actors when things get cooking. But there’s so much crapola (crap) in order to get there. It’s just too painful. At my age, they would have me playing grandfathers and great grandfathers. That’s not a heck of a lot of fun. I’d rather go back to the theatre, actually. But that’s not going to happen. I’m pretty satisfied with my life right now. I write every day for at least a couple of hours. I exercise a little bit. And then it’s time for the old folks to go to bed.’ – Gene Hackman

Kom tillbaka Gene. Vi saknar dig.

5 COMMENTS

  1. @onyanserat Jag kan bara instämma: Gene är saknad! Min personliga Gene-favorit är tveklöst Night Moves. Mysig film & underbart charmig roll.

  2. @myfrakkeduplife. Night Moves har jag hört mycket bra om, men inte lyckats se ännu. Tack för tipset.

  3. ”Scarecrow” är ju het som hemlagad salsa! Men jag tycker nog att någon av alla de hattprydda westernhjältar han spelat borde fått något slags omnämnade i denna artikel! Hang 'em high Gene!!

  4. @jerker. Ja, han dominerade ju fullständigt som psykopatiskt sheriff i "The Unforgiven". Hatten av för den insatsen.

LEAVE A RESPONSE

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".