Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Onyanserat

Högst hundra: Kids, kontorsångest och pissregn

HH

Var det bättre förr?

För ett tag sedan såg jag The Hateful 8 och The Martian efter varandra och insåg att jag helt plötsligt hade spenderat en halv dag på sofflocket. Lite lätt kallsvettig konstaterade jag där och då att det där givetvis är ett fullständigt ohållbart beteende i längden. Egentligen hade jag ju mängder med andra betydligt viktigare åtaganden att ta tag i den där dagen men det är ju inget man tänker på då. Man går liksom in i den där bubblan och tappar både tid och rum. Det är en alternativ verklighet och en flykt som ibland är nödvändig men kanske inte alltid passar in i livspusslet och jag förstår ju också att jag inte är ensam i det här dilemmat. Det fanns en tid när filmerna var avverkade på överkomliga 90-100 minuter och som jag minns det var inte filmerna sämre för det, snarare tvärtom. Blir en film verkligen bättre för att den har en speltid på tre timmar? Visst finns det otaliga mastodontfilmer som är fantastiska men ibland kanske man inte har den där tiden att lägga på ett simpelt kvällsnöje.

Vi avser därmed starta en ny artikelserie där vi varannan vecka tipsar om tre grymma rullar på högst 100 magiska minuter. Där man kan få sitt lystmäte mättat utan att behöva investera flera timmar. Det blir lite blandat med självklara val och oväntade guldkorn tillsammans med en kort recension. Vi kommer även att skriva om nämnda film finns tillgänglig via någon kommersiell (läs: laglig) streamingtjänst samt aktuellt pris i iTunes. Välkomna till Högst Hundra!

Stand by Me – 89 minuter

Stand by Me (1986)

“I never had any friends later on, like the ones I had when I was 12. Jesus, does anyone?” Ni känner säkert igen citatet från en åldrande Richard Dreyfuss i Stephen Kings mästerliga Stand By Me. En författares känslosamma tillbakablick på ungdomens dagar. Det är en tidlös historia om vänskap, äventyr och amerikansk 50-talssommar med brylcreem, hotrods och Buddy Holly.
De flesta Stephen King-adaptioner klockar in på en bra bit över två timmar och inte sällan också betydligt längre än så. Stand by Me, som dessutom är en av de allra bästa bok-till-film-projekten genom alla tider gör dock sitt jobb med bravur på 89 historiskt väldisponerade minuter. Denna coming-of-age-historia vilar visserligen på en otäck grund, där de fyra vännerna skall leta upp ett lik men det är inte det som är det viktiga. Stand By Me handlar snarare om fyra vänner som hittar sig själva den där sommaren. När långa varma nätter och dagar fulla med nya möjligheter och upptäckter skriver nya kapitel i livets bok svetsas den lilla gruppen samman och tillsammans skapar de minnen som varar för evigt. Stand By Me är filmen där det är så enkelt att byta ut karaktärerna mot sig själv och sina egna vänner. Okej, vi kanske inte gick och letade efter döda kroppar i skogen men känslan av gemenskap och äventyrslustan, den fanns där definitivt. Precis som i filmen växer man också ifrån varandra och ödet spelar ut sina kort på de mest oväntade sätt även i verkliga livet.

Stand by Me finns inte att köpa via iTunes men ligger på Netflix

Office Space – 89 minuter

Office Space
Office Space (1999)

På 89 minuter får man sig också ett gott skratt i en annan välbekant miljö för alla som någon gång har jobbat i ett kontorslandskap, eller ja, på ett kontor överhuvudtaget. Med tanke på hur många timmar vi spenderar på jobbet är det egentligen konstigt att det inte finns fler renodlade arbetsplatsrelaterade filmer men Mike Judges satiriska komedi Office Space är utan tvekan en 90-talets roligaste rullar och den håller precis lika bra än i dag. Trots att den är oerhört amerikansk i sitt bildspråk finns det så mycket här man kan relatera till. Att tappa det totalt i morgontrafiken, hemska kollegor och andra störande element. Alla har vi väl haft en Lumbergh som chef med sin anala syn på arbetstider och rapporter, meningslösa interna uppgifter som av någon anledning skall prioriteras och visst drömmer vi då och då om att banka skiten ur den där satans skrivaren som ständigt tuggar papper, damn it feels good to be a gangsta. Men framför allt, när alarmet ljuder tidigt på måndag morgon så vill vi nog gärna ”göra en Peter.” Att helt enkelt strunta i att gå till jobbet och ligga hemma i soffan och se på kung fu-filmer istället.

Office Space kostar 99 kronor på iTunes, finns inte på någon streamingtjänst

Identity – 90 minuter

Identity
Identity (2003)

En riktigt bra thriller på under två timmar är lika sällsynt som snö på Bahamas men av de mest underskattade och förbisedda filmerna från 2000-talet uppfyller samtliga kriterier på endast 90 minuter. James Mangolds Identity är en psykologisk thriller med ett klassiskt ”whodunit-tema” som dessutom lyckas vara både mörk och lagom surrealistisk. Elva personer som under mystiska omständigheter stöter på varandra en kulen natt i Nevada får sig en åktur som heter duga när den ena döingen efter den andra plötsligt radas upp i kronologisk ordning. I gruppen finns en dödsdömd fånge (Jake Busey) och han blir givetvis omgående huvudmisstänkt men ingenting i Identity är som man tror, tack och lov. Visuellt är det riktigt deppigt och inte sedan Blade Runner har det pissregnat så konstant i en film. Det är värre än en försommar i Götet. John Cusack gör en av sina bättre roller och även om Busey ringer in den här typen av roller är han magnifik som psykopat. Mangold blandar (stjäl) friskt från Hitchcock, Christie och Tarantino men det är okej för han gör något eget av materialet och tack vare den fördelaktiga speltiden är det verkligen fullt ös från start till mål.

Identity kostar 59 kronor på iTunes och på CMores streamingtjänst

3 COMMENTS

  1. Locke (2013). Tom Hardy i sin (enligt undertecknad) bästa roll hittills. Finns mycket positivt jag skulle kunna säga om denna rulle, men nöjer mig med att konstatera att den blott är 1h 25 min lång.
    Finns på youtube, dock med en något irriterande textning.

  2. Oh yes, båda två ligger inplanerade längre fram, det finns mycket att välja på och det blir en lång artikelserie. Fantastiska filmer båda två. Tack för tipsen och att de ligger på Youtube, det visste jag inte!

LEAVE A RESPONSE

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."