Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Onyanserat

Saint Patrick’s Day

Allvarsam feel good från Irland

Till minne av Irlands skyddshelgon firas idag Saint Patrick´s Day med ett närmast gränslöst intag av Guinness. Flöjt- och fiolmusik av grönklädda musikanter i roliga hattar ljuder från varenda pub av rang. Euforin sprider sig, och alla tankar på vardagsbekymmer, arbetslöshet och fattigdom löses upp och försvinner om så bara för en stund. Sen när väl det plågsamma bakruset infinner sig, och den kärva verkligheten kommer ikapp med morgonsolens ofrånkomliga uppgång, går livet snart tillbaka till sin stilla, alldagliga lunk igen.

För visst är det så som utomstående vi kan se på Irland och irländare. Som ett glatt men prövat släkte där känsloyttringar ligger nära om det så är glädje eller sorg, och allt är egentligen väldigt naturligt även om det så skulle vara övernaturligt. Själv tycker jag att detta är väldigt tydligt om man ser till många av de filmer som kommer från den gröna ön. Det är diskbänksrealism, smutsiga barn och en ytterst oglamorös tillvaro överlag. Men det är också starka familjeband, mustig humor och en beundransvärd överlevnadsvilja som uppvisas. Ett imponerande historieberättande inte minst, om det så är på den lokala puben bland byns original eller på filmduken.

Onyanserat vill uppmärksamma några filmer från Irland denna helgongröna dag, och jag har valt ut några personliga favoriter. Gemensamt för dessa är ett visst mått av feel good, men med den där typiskt irländska närvaron av att livet allt kan vara rätt jävligt ändå.  Colm Meany har också en sällsam förmåga att dyka upp dessutom.

Hästen från havet
Hästen från havet: Tito och Ossie på hästen Tirnanog

Hästen från havet (1992)

Första gången jag såg Irland var otippat nog på en häst på den skotska ön Islay då jag otympligt med så mycket värdighet jag kunde uppbringa (vilket inte var mycket) faktiskt red längs en vindpinad strandremsa. Över havet skymtades Irland lite dimmigt, men mycket närmare än jag kunde ana. Om min häst var vit kommer jag inte ihåg nu, men vit är i alla fall hästen från havet i filmen med samma namn.

Tito och Ossie är två pojkar i en fattig resandefamilj som lämnat karavanlivet och numera bor i ett slitet hyreshus. Pappan dricker för mycket och är sällan där för att hand om pojkarna, och mamman dog i barnsäng när yngsta sonen föddes. En dag dyker en ståtlig, vit häst upp som pojkarna omgående fattar tycke för och tar hem. Det är absolut något visst med denna springare. En häst i ett hyreshus blir dock för mycket för grannarna och de vräks. På hästryggen inleds därefter ett spännande och personligt äventyr i denna synnerligen vackra saga.

Hästen från havet är en mycket sympatisk film som trots allvarligt innehåll med fattigdom, utanförskap, alkoholism och elakt folk alltid behåller sin charm. I rollen som pappan ser vi Gabriel Byrne som sedvanligt gör en bra insats, och visst är Colm Meany med på ett hörn.

The Snapper: den nyblivna morfadern (Colm Meany) får inte någon exalterande respons på puben direkt

The Snapper (1993)

De flesta har säkert sett The Commitments vid det här laget, men att det bara är den inledande filmen i en trilogi kanske inte är lika känt. De andra filmerna, The Snapper och The Van, är också de baserade på noveller av Roddy Doyle, och utspelar sig i Dublin i nedgångna arbetarklasskvarter.

Sharon, den äldsta dottern i familjen Curley, blir gravid efter en vild utekväll där hon inte riktigt vet vad som sker framåt natten. Hon vägrar tala om för familjen vem som är fadern, möjligen på grund av att hon faktiskt inte kommer ihåg vem som låg med henne, men hon vill behålla barnet. Minnena klarnar så småningom och sanningen som utkristalliseras är långt ifrån angenäm.

Sharons pappa Des (Colm Meany) hanterar situationen förvånansvärt bra även om han då och då behöver en pint för att lugna ner sig. Han är en stolt patriark som försvarar sin dotters heder och ser framemot att bli morfar. Andra relationer prövas dock rejält.

Även om The Snapper har en allvarsam grund i att vara en ogift, gravid och sedermera utfryst kvinna på ett katolskt Irland tacklas det hela med en hjärtlig och rå humor med flera kvicka repliker.

Snapper är förövrigt slang för oäkting.

Once: ett omaka par bestämmer sig för att göra musik ihop

Once (2006)

Tänk att en bra låt och en trasig dammsugare ibland är vad som krävs för att sätta igång ett äventyr. Once är en omtumlande kärlekshistoria i det lilla. Ett mycket genuint foto, skådespelare som egentligen inte är skådespelare utan musiker, och ett härligt avskalat möte mellan två människor på väg mot något annat.

Once är något av en musikal då låtarna som spelas väver ihop de båda namnlösas berättelse. De som är anti musikaler behöver dock inte oroa sig allt för mycket tack vare den höga kvaliteten på musiken. Soundtracket med framstående låtar som Falling slowly och When Your Mind´s Made Up vann också en Oscar.

Det här är verkligen en hyllning till musiken och kärleken, och det är underbart att se. Den mustigt härliga tjeckiska immigrantfamiljen som trots fattigdom öppnar upp sitt hem för alla med öppna armar. Bankiren som bryter upp i ett gitarrsolo och med glädje beviljar parets begäran om banklån för att spela in sin skiva. Leendet på ljudteknikern i studion när han inser att den udda musikkonstellationen har något riktigt stort på gång. Fantastiskt.

Once är mycket vemodig, men en ack så vacker film som varmt rekommenderas. Colm Meany är dock inte med.

2 COMMENTS

LEAVE A RESPONSE

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Synthare och Arsenal-fan som bygger webbar till vardags. Föredrar intresseväckande dialog före explosioner, och gäspar vanligtvis när det blir för mycket action såvida det inte sker i rymden. Tycker Totoro är det gulligaste djuret som någonsin fångats på film.