Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Onyanserat

TV-Klubben: Homeland – avsnitt 5 & 6

tvklubb_homeland

På grund av resor och annat tidskrävande fick TV-Klubben ta uppehåll förra veckan, men är nu istället tillbaka med ett dubbel-avsnitt! Alltså diskuterar vi både avsnitt 5 och 6 idag, och som vanligt är det fetvarning för spoilers.

INGRID: Jag är rätt imponerad av stämningen i Homeland – det blir ju bara mer och mer pressat och spännande, och samtidigt är det väldigt lågmält. Avsnitten slutar (nästan) aldrig med ett big bang och dramatisk musik, utan övergår nästan sömlöst i den extremt lågmälda slutmusiken. Det är ju en rätt speciell stämning i Homeland över lag – ta bara den egentligen rätt märkliga vinjetten med den svävande jazzmusiken i grunden, lösklippta dramatiska citat ovanpå det, till ett ganska otydligt bildcollage. Motsatsen till catchy, kan man säga.
Och med det sagt – nu händer det grejer i Homeland! I förra veckans avsnitt fick vi se hur allt till slut gick åt helvete för Aayan, och inte medförde det någon större framgång för CIA heller. Carrie körde ju sin hjärntvättning av Aayan hela vägen, och lurade honom att han var förföljd, och att de blev attackerade. Carrie såg ut att bli tillfångatagen, så Aayan tog sitt fejkpass och pengarna han fått av Carrie och flydde. I själva verket var tillfångatagandet iscensatt av CIA, och ett trick just för att få Aayan att fly till sin farbror talibanledaren Haqqani, och på så vis leda CIA till honom (eftersom de satt en sändare i passet).
Men precis då de satt siktet på Haqqani, och hade fingret på avtryckaren, drar talibanerna ut Saul från bilen! Jepp, Saul har nu blivit en mänsklig sköld för Haqqani, som utgår från att CIA inte kommer våga attackera med drönare när han är i närheten. Dessutom passade Haqqani på att avrätta sin brorson som lett CIA till honom. Hela den här situationen ledde till ett smärre sammanbrott hos Carrie – för visst verkar hon ha blivit mer känslomässigt påverkad av avrättningen av Aayan än hon ville låta påskina? Och hennes hårda inställning att de borde ha attackerat talibanerna ändå, trots att Saul var där, var det kall professionalism eller känslopåverkad vrede?

ADRIANNA: Ja jävlar i min lilla låda. I och med de här två avsnitten gick vi officiellt från trögstartat ånglokomotiv till supertrimmat snabbtåg, SWOOSH sa det och så satt man där med hjärtat i halsgropen och nerverna på helspänn. Precis som på den gamla goda Brody-tiden! Jag blev minst sagt chockad över vad som hände med Aayan, jag hade snudd på glömt bort hur konsekvent hård den här serien faktiskt kan vara, men såhär i efterhand känns det som en typisk Homeland-vändning. Att dra undan mattan för sina karaktärer, och därmed också tittarna, har ju varit seriens signum ändå från början. Så fort vi tror att vi är med på noterna och känner att vi har koll på vad som pågår, då händer något som ställer allt på ända.

Angående Carries reaktion där i kontrollrummet skulle jag säga att det var båda delarna. En av de mest intressanta aspekterna av hennes karaktär är ju just det faktum att hon är en kombination av ytterligheter; hennes iskalla professionalism brottas ständigt med hennes stundtals oregerliga känslor och irrationella infall. Viljan att attackera trots Sauls närvaro var lika mycket en reaktion på avrättningen som en kalkylerad bedömning att detta var deras bästa chans att slå ut en fiende. I vissa fall ger Carries personliga agenda och pliktkänsla motstridiga svar, men i det här fallet spädde de på varandra. Och när vi ändå är inne på ämnet Carrie, hur fan ska det nu gå när hon är i händerna på den pakistanska säkerhetstjänsten? De körde ju en inte så vidare sympatisk switcharoo i vilken de bytte ut hennes medicin mot något helt annat, okänt preparat, vilket gjorde henne så förvirrad att de utan problem kunde plocka upp och föra bort henne. Den pakistanska säkerhetstjänsten beter sig VERKLIGEN inte schysst just nu. Men å andra sidan, vilken säkerhetstjänst gör det?

INGRID: Ja, det här spelet om vem som egentligen samarbetar med vem är verkligen spännande nu… När den amerikanska delegationen, med ambassadören och CIA-chefen i spetsen, kallar de pakistanska företrädarna till ett möte om den prekära situationen att talibanerna har tagit Saul – sitter ju flera riktigt skyldiga personer i främsta ledet, och alla hävdar att de inte har någon som heelst aning om var Saul finns eller hur de ska få tillbaka honom. Vem vet vad, och vem jobbar med vem egentligen? Så spännande nu! Och ambassadörens make, herre vad insyltad han har blivit nu… Det var ju med hjälp av honom ISI kunde droga Carrie, och som de fick veta att Aayan varit i kontakt med CIA – brotten på hans samvete bara ökar i omfång. Lite oklart kan jag tycka att det är varför han är beredd att gå så långt dock – han måste ju inse vilka extremt allvarliga följder hans handlingar får nu, och det framgår inte att han plågas av några enorma samvetskval direkt. Nästan mer som att han mer drivs av nåt eget motiv nu, vad nu det skulle vara.

Men du, vad tänkte du egentligen när Carrie, drogad och förvirrad, plötsligt såg Brody komma in i rummet dit hon förts av kidnapparna?

homeland
Inte riktigt på riktigt.

ADRIANNA: Haha, alltså ska jag vara helt ärlig så gick jag på det med hull och hår – för ett bra tag där trodde jag verkligen att Brody levde och att hela hans avrättning var fejk. Kanske naivt av mig, men det är ju så skickliga manusförfattare gör; de spelar på våra egna förhoppningar för att få oss att lägga vårt logiska tänkande åt sidan. Allt för att effekten ska bli desto större i nästa vända. Men du är säkert mer rutinerad än jag är, Ingrid, och såg igenom villfarelsen?

INGRID: Alltså, i nån sekund tänkte jag bara whaaat?! Men jag var nog för övertygad om att han verkligen dog förra säsongen för att riktigt gå på det – särskilt med tanke på att Carrie var så uppenbart drogförvirrad. Men när det drog ut på tiden där hann jag ju få upp förhoppningarna….fast samtidigt inte, för det hade ju varit jättekonstigt om Brody kom tillbaka. Faktiskt. Itället blev det ju spännande vem det var Carrie egentligen pratade med – och så zoomade bilden ut och hela avsnittet slutar med att vi ser henne ligga och kvida i famnen på en pakistansk säkerhetsagent. Så snyggt gjort, och så mäktigt slut på avsnittet!

Några tankar inför nästa veckas avsnitt:

– Var det den riktiga Quinn, eller en hallucination, som Carrie slog ner inne på sjukhuset när hon letade efter Aayans sjuksköterskevän?

– Vad ska pakistanska säkerhetstjänsten göra med Carrie? Att kidnappa en CIA-agent måste ändå vara rätt så riskabelt för ett annat lands säkerhetstjänst att ägna sig åt…

– Kommer Sauls frispråkighet förvärra hans redan superjobigga situation som gisslan hos Haqqani?

Homeland visas på Svt måndagar kl 22.10 

LEAVE A RESPONSE

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.