Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Recension Serier & TV

Good Girls säsong 2 – De kriminella mödrarna tar revansch

Betyg

För ett år sedan släppte Netflix kriminalkomediserien Good Girls, om tre vanliga laglydiga mödrar som av olika anledningar hamnar i ekonomiskt trångmål och bestämmer sig för att ta sig in på brottets bana. Det startar en kedjereaktion av desperata situationer och när vi lämnade dem verkade det kört. För drygt en vecka sedan kom säsong 2. Onyanserats Therese Wåtz, Anette Hamel och Emma Stormdal har sett den och frågar sig nu- Good Girls säsong 2- how good is it?

EMMA: Till att börja med – Vad är era tankar om serien över lag? Vad tycker ni om handlingen? Själv älskar verkligen den här typen av genre. Relativt svart komedi om så kallade vanliga människor som hamnar i en återvändsgränd och efter ett fatalt beslut ändrar hela sin livsbana för all framtid. De snärjer in sig själva mer och mer. Den är ju lite av en Breaking Bad-light eller hur? Utan kroppsvätskor och mindre våld.

ANETTE: Den här genren brukar inte vara något som lockar mig, med undantag av Desperate Housewives – men när Good Girls dök upp som ett Netflixtips förra sommaren i en period av serietorka och fastnade jag faktiskt direkt. Tror att det främst beror på seriens tre fantastiska huvudroller (Christina Hendricks, Retta och Mae Whitman). De är så grymt bra, så trovärdiga. De lyckas göra sina karaktärer så himla likeable, trots att man samtidigt blir helt galen på alla knäppa beslut de tar. Storyn är det ju heller inget fel på.

THERESE: Jag blev också ett fan redan från början. Det kändes redan i beskrivningen som att det var en serie för mig, och det var det verkligen. Jag gillar dynamiken mellan huvudkaraktärerna och hur allt skiter sig men går ihop ändå. Jag tycker att alla karaktärer vi stöter på är intressanta, men har lite svårt för Whitmans karaktär Annie och hur hon verkligen är som ett barn.

ANETTE: Blir också galen på hur hopplöst omogen Annie är, samtidigt driver hon ju ofta handlingen framåt. Jag tycker att Whitman är en fantastisk skådespelerska, även om hon ofta spelar varianter av samma rollkaraktär.

THERESE: Den karaktär som jag är mest nyfiken på den här säsongen är faktiskt Mary Pat. Jag ömsom hatar henne, ömsom tycker sjukt synd om henne och ömsom älskar henne. En riktig bergochdalbana med den karaktären. Har ni någon ni fastnat lite extra för?

EMMA: Haha, ja Mary Pat är otroligt rolig som karaktär, och skådespelaren Allison Tolman är finemang. Den där typen av timida gråmuskaraktär som alla trampar på, och sen visar sig vara brutalare än någon är väldigt tacksam. Men själv är jag är mest fascinerad av Ruby. Hon är väldigt komplex. Man förstår ju hennes motiv, och de moraliska och etiska problem hon brottas med. Vem ska hon vara lojal med? Det är verkligen inte enkelt… Jag gillar verkligen Retta och vad hon gör med rollen. Det är otroligt fina skådespelare överlag.

En karaktär som jag inte förstår mig på är Rio. Jag förstår mig inte på hans motiv! Och jag undrar lite varför han lägger så mycket energi på Beth samtidigt som han sabbar för henne. “Keys to the kingdom” och hela den grejen. Han är hennes mentor/älskare, han groomar henne till att bli en kingpin, men ibland verkar det som att han vill att de ska tabba sig…? Okej, det är en komedi, och det finns ett visst mått av absurditet och överdrift, men just det där förstår jag inte.

ANETTE: Jag tycker extra mycket om att följa Beth, Christina Hendricks karaktär. Hur hon bakar och fejar i köket, samtalar med andra mammor, det härliga skrattet som kan bubbla fram i situationer där det verkligen är opassande, sårbarheten som skymtar fram ibland och varvas med sylvassa repliker och iskyla – det mesta hon tar sig för helt enkelt. Det inkluderar även scenerna med Rio (Manny Montana). Till skillnad från dig Emma så har jag inte alls svårt för den biten. Förstår hennes fascination över honom och tvärtom. Jag tycker att de har lyckats utmärkt med både manus och val av skådespelare. Laddningen dem emellan känns äkta och sjukt jobbig. Visst är en del saker överdrivna, men det är ju även så mycket annat i serien att det bara känns logiskt.

"

EMMA: Ja jag förstår hennes fascination för honom, för att han representerar ett helt annat liv som hon är lockad av. Och deras laddning är väl förståelig. Men jag fattar inte varför han är yrkesmässigt intresserad av henne, samtidigt som han sabbar för dem…

Finns det någon karaktär ni tycker får för stort utrymme?

EMMA: Beths man Dean har jag väldigt lite till övers för. Han är som en stor mansbebis som måste daltas med hela tiden. Jag förstår inte varför de är tillsammans. Kanske är det en smaksak, och visst är han lite lustig och klantig, men jag tycker sådana karaktärer är tråkiga.

ANETTE: Håller med! En person jag gillar att ogilla är Dean (Matthew Lillard), han kan driva mig till vansinne. Och ibland tycker jag att de fokuserar lite för mycket på honom, samtidigt inte. Har haft svårt att bestämma mig.

THERESE: Jag tycker faktiskt inte att någon karaktär syns för mycket. Dean är ju tex där för att driva Beths historia framåt och är en viktig pusselbit. Däremot tycker jag att de släppte hans cancergrej lite för fort, vilket kändes konstigt.

Vad tycker ni om säsong 2? Bra, dåligt?

ANETTE: Jag känner mig nöjd. Tycker att den började trögt, men utvecklade sig positivt. Jag gillar tillbakablickarna som vi får ta del av denna säsong, tycker att det gör att man får bättre förståelse för hur allt hänger ihop och hur det kommer sig att de hamnade i denna röra. Ibland blir historien ganska tjatig, att de aldrig lär sig. Samtidigt tycker jag ändå att storyn fortfarande överlag håller hög kvalitet, det trodde jag inte när jag bara hade kollat något avsnitt av den andra säsongen. Då var jag skeptisk.

"

THERESE: Jag gillar den. Jag tycker att de väver in sidokaraktärerna snyggt vilket sprider fokuset lite. Tex Rubys relation med sin man Stan som känns verklig och intim på ett sätt jag verkligen kan relatera till. Utan det på sidan tror jag att jag skulle tröttnat i en andra säsong.

ANETTE: Håller helt med! Serien har verkligen lyckats med sånt. Relationerna är överlag mer intressanta än deras ”jobb”. Gillar att följa dem.

EMMA: Jag var lite förvirrad i början eftersom jag inte riktigt mindes i detalj vad som hade hänt, så håller nog med om att den inte grep tag förrän efter ett par avsnitt. Men sen blev det ju desto mörkare för karaktärerna. Skådespeleriet är över lag väldigt bra, och det är de mellanmänskliga relationerna som är dess styrka.  Även om jag ibland inte förstår vissa personers motiv eller varför de gör saker. Det är en fin serie, inte min absoluta favorit, men en trevligt tidsfördriv.

 Good Girls säsong 1 och 2 finns tillgängliga på Netflix  

1 COMMENTS

LEAVE A RESPONSE

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Sykunnig exskådis och filmvetare som gillar roliga replikskiften, snygga dramaturgiska linjer och medveten välgjord kostym. Letar efter det överraskande familjära.