Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Recension

The Boxtrolls – Recension

The Boxtrolls

Det ska sägas på en gång. På grund av späckat schema var jag tvungen att se den svenskspråkiga versionen av The Boxtrolls. Utöver att den svenska versionen ALLTID är sämre, blir det ju pannkaka av alla svenska översättningar av namn. Jag kommer därför använda mig av de engelska namnen på platsen och figurerna.

Staden Cheesebridge är en sagostad av europeiskt snitt. På nätterna kommer de så kallade boxtrollen ut ur underjorden och stjäl ost, barn och vad de kan få tag på. Invånarna är livrädda för trollen och Archibald Snatcher (eller Benjamin Snattsson som han kallas i svensk översättning) beslutar sig för att en gång för alla göra slut på dem. Men en pojke har växt upp med trollen. Kan han rädda dem och få befolkningen att förstå att de egentligen är snälla?

Laika är en animeringsstudio med filmer som Coraline (2009) och ParaNorman (2012) på sitt samvete. De jobbar med stop-motion-teknik. De två föregående filmerna är helt fantastiska. Jag skulle till och med vilja placera dem allra högst upp på animerings-piedestalen, tillsammans med Pixar-produktioner som Wall-E (2008) och Hitta Nemo (2003), eller vad som helst med Wallace & Gromit. Sorry, men japanskt historieberättande har jag dock aldrig begripit, oavsett om det kommit som animerat eller i litteraturform av västerländskt influerade Haruki Murakami.

The Boxtrolls 2
Eggs och boxtrollen.

The Boxtrolls är absolut inte av samma klass som Laikas tidigare filmer. Visst är animeringen ursnygg och Cheesebridge fint uppbyggd i all sin detaljrikedom. Men storyn och karaktärerna är ett fullkomligt haveri. Archibald Snatcher är bara en karikatyr av en onding. Och för att vi verkligen ska förstå hur ond han är tar han på sig kvinnokläder med jämna mellanrum. Den där gamla klichén med en onding som är transvestit alternativt transsexuell. Alla andra är givetvis goda. Även Snatchers lakejer, till sist. Stadens invånare är en pöbel som vänder kappan efter vinden. Och jag undrar bara varför filmens protagonist, Eggs, som växt upp bland trollen, och Winnie, dotter till stadens högsta höns, överhuvudtaget vill ha någonting med invånarna att göra. Särskilt Winnies far, Lord Portley-Rind, är en ärthjärna utan dess like.

The Boxtrolls 3
Winnie och Eggs.

Det här med hat och rädsla är ju en ständigt aktuell problematik. Invånarna är ju rädda för trollen, därför hatar de dem. Problematiseringen i det avseendet är helt okej. Men det nämnt ovan drar ned helhetsintrycket för mycket. Eggs är också en karaktär som är lite för lik pojken Norman Babcock från ParaNorman. ”Barn har ingen känsla för kvalitet”, sa ju den där damen i tidningen på en fråga om barnarbete. Därmed kan nog den här rullen funka ganska bra för dem. Men den är lite läskigt, inte lika illa som Coraline, men lämna dem som inte börjat skolan hemma.

The Boxtrolls har biopremiär 12 september. 

betyg2

LEAVE A RESPONSE

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *