Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Recension

The Childhood of a leader – olycksbådande och teoretiskt

childhood of a leader poster

Det är första världskrigets slutskede och vi följer en familj i Frankrike, där mannen (Liam Cunningham, nog mest känd som Davos Seaworth i Game of thrones) jobbar för USA:s president och är inblandad i förhandlingen om Versailles-freden. Frun (Bérénice Bejo från The Artist) och sonen (Tom Sweet) spenderar dagarna i det stora, en gång i tiden ståtliga men nu förfallna, huset i en liten by utanför Paris, omgiven av leriga åkrar och präglad av religiositet.

I centrum av historien står sonen Prescott, en söt pojke med blonda lockar och allt som oftast klädd i en vit kolt som liknar en dopklänning. Änglalik helt enkelt, vilket bara förstärker effekten av av han är ett barn som blir mer och mer psykopatiskt under filmens gång. Filmen är uppdelad i delar döpta efter pojkens utbrott. Första delen heter ”The first tantrum: A sign of things to come”, vilket skapar en extremt olycksbådande stämning tillsammans med de intensiva stråkarna på soundtracket. Miljön är dunkel och kylig och allt börjar med att Prescott till synes utan anledning kastar sten på församlingsmedlemmarna i den lilla kyrkan som hans mor tar med honom till. Därefter går det utför.

Det är den amerikanske skådespelaren Brady Corbet (Melancholia, Moln över Sils Maria), 27 år, som regidebuterar med den extremt ambitiösa filmen The childhood of a leader. Filmen har lånat titel och grundhistoria från en novell av Jean-Paul Sartre, och tanken är att det hela ska skildra hur pojken liksom formas av samtiden och maktspelen runt omkring honom och är en framtida diktator under uppväxt. Och visst är det uppenbart att det vi ser är uppkomsten av ett skrämmande ego, och en slags framväxande ondska, men att den logiska slutpunkten av det skulle vara att han blir just en fascistledare känner jag inte riktigt går fram. Det är för teoretiskt, det krävs att jag läser om filmen för att få det klart för mig.

The childhood of a leader3
Och priset för mest gloomy barnrum går till….!

Men det är ändå en väldigt fascinerande film, med en stark stämning av obehag som drar in mig. Det är psykologiskt maktspel mellan pojken och typ alla andra karaktärer i filmen, och stämningen är verkligen kylig, både mentalt och för att man kan känna hur kyligt det är i miljön där det utspelas. Brady Corbet har lyckats få den legendariske Scott Walker att skriva det olycksbådande , stundtals öronbedövande, soundtracket, och det är helt klart en av de bästa sakerna med filmen.

Robert Pattinson syns i en mindre, men viktig, roll. Numera verkar han satsa helt på arthouse-filmer, och jobbar med såna som David Cronenberg och Werner Herzog. Och han gör det bra,  så det här att han fortfarande identifieras som Twilight-killen borde vara övergående. Och Tom Sweet, tioåringen som här debuterar som pojken Prescott, gör verkligen en superstark insats.

 

the-childhood-of-a-leader-1

The Childhood of a leader är  en märklig film, konstnärlig full av symbolik och detaljer som syftar på sånt som kommer att hända senare i historien. Det är en film med väldigt höga pretentioner, närmast en typisk arthouse-film (finns det ett bra ord på svenska?). Och en film jag gärna skulle diskutera med någon annan som  sett den –  inte minst slutet som både är fascinerande och väcker väldigt många frågor.

The Childhood of a leader hade svensk biopremiär den 13 maj

betyg3

LEAVE A RESPONSE

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.