Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Serier & TV

Jills veranda – En första titt

jillsnashville

Jill Johnson har hyrt ett hus i Nashville och bjuder in andra svenska musiker till sin veranda. Tillsammans letar de efter countryns själ och i slutet av varje program framför de en låt ihop. Låter som ytterligare ett ”kändisar har det mysigt tillsammans”-program eller? Men, det är det inte riktigt. För det visar sig att Jills veranda mer är ett program som faktiskt handlar om musiken i första hand och kändisarna i andra hand. I det program som jag sett är det Titiyo som är gäst, och Jill själv är inte alls särskilt framträdande. Jag inleder därmed den här texten med att konstatera att programmet är fel marknadsfört. Både titeln och de trailerns som visas inför premiären antyder att det är en annan typ av program än vad det är, helt enkelt. Så vad är det då för program? Jo, ett musikprogram som både är underhållande och lite lärorikt, med ambitionen att lyfta fram traditionen, historien och hantverket bakom countryn.

Upplägget är att det kommer en gäst till Jill i varje program, som tar med sig en låt som betyder något extra för personen. Efter att ha läst lite om programmet förstår jag att tanken är att programmet sedan har sin utgångspunkt i denna låt, och att gästen styr vad hen och Jill ska göra under besöket. Det här var dock lite otydligt presenterat när jag såg första programmet – å ena sidan sa Titiyo att hon tagit med sig låten ”Orphan girl” med Emmylou Harris, men sen visar det sig att det inte alls är den låten som är fokus i programmet, utan en låt med Linda Martell, den första svarta kvinnan som spelade på Grand Ole Opry, countryns mest anrika scen i Nashville. Och eftersom det inte riktigt framgått att den här låten skulle vara fokus för programmet, tyckte jag mest att det blev lite tjatigt att den spelades så många gånger… Och den där listan som skrivs under programmets gång, över de saker som Titiyo vill att de ska göra under hennes besök, den presenteras inte riktigt.

Men i alla fall, det som är intressant och verkligen skiljer Jills veranda från ”kändisar myser tillsammans”-programmen  är att här också finns dokumentära inslag, som knyter an till det som är programmets tema – i det här fallet svartas historia i Nashville och Tennessee i allmänhet och inom country i synnerhet. Små mini-nedslag från verkligheten, och fakta från historien, klipps in mellan att vi får hänga med Jill och Titiyo, och gör att programmet blir matigare och djupare. Men visst hade det gått att fylla på med ännu mer sånt här, istället för klippbilder på Titiyo som går längs en gata medan Linda Martells låt ”Colour him father” spelas för typ femte gången? Det är här programmets problem märks – det är lite otydligt vad programmet ”vill vara” för något, och en oklar dramaturgi.  I avsnittet med Titiyo blir det oproportionerligt stort och för dramatiskt fokus på att de ska leta upp Linda Martell. Frågan ”men varför gjorde hon bara ett album och försvann sen?” ställs så många gånger att jag börjar undra om Jill och Titiyo verkligen aldrig hört talas om något liknande i musikhistorien förut. Hela programmet igenom peppas det också mycket inför att de tillsammans ska göra en spelning med Linda Martells låt (och i själva programbeskrivningen står också att ”i slutet av varje program framför de en låt ihop”), men sen när de väl gör det så får man bara se typ en minut av den. Lite av ett snopet antiklimax faktiskt.

Men, det här är inte ett problem som förstör hela programmet förstås. Det är sevärt och trevligt, och jag vill absolut se mer. Och med tanke på att de gästande artisterna ska styra mycket vad som görs, kan jag också tänka mig att avsnitten kommer skilja sig en del åt. Och dessutom vill jag gärna se mer av Jill själv!

Jills veranda sänds onsdagar kl 21 i Svt1, med premiär den den 22 januari. Gäster i programmet är Titiyo, Marit Bergman, Kakan Hermansson, Rikard ”Skizz” Bizzi, Magnus Carlson och Kristian Gidlund

1 COMMENTS

LEAVE A RESPONSE

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.