Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Serier & TV

TV-Klubben: Halt and Catch fire säsong 2, avsnitt 3 & 4

Halt and catch fire TV-klubb

Det blev midsommar och sånt, så nu kör vi dubbelavsnitt igen! Häng med när TV-Klubben fortsätter diskutera Halt and Catch fire – serien som utspelar sig under internets barndom. Som vanligt innehåller texten spoilers.

INGRID: Gordon och Joe är återförenade, hurra! Förra gången vi skrev klagade jag lite på Joe MacMillans storyline som inte hade någon direktkoppling till de andra, och som tur är har alltså deras vägar korsats igen nu. Det började med en halvstel middagsbjudning – där Donna väl var orimligt skeptiskt inställd till Joes nya tjej Sara? Hon verkar väl skön, liksom. Men Joe och Gordon hade trevligt i allafall, synd bara att kvällen skulle sluta i förtid på grund av ett megahaveri på Mutiny. Orsakat av Gordon, som utan att fråga har kört igång ett otestat program han skapat ”för att hjälpa” Mutiny, men som istället pajar deras nätverk och får dem att tappa massor av användare. Hur kunde han vara så sjukt klantig? Och är det inte lite märkligt hur lite detta verkar påverka Gordon i följande avsnitt (avsnitt 4), där han inte visar särskilt mycket ångest alls över vad han orsakat?

MÅNS: Helt sant! Och Donnas vrede stillar ju rätt snabbt den också. Mycket märkligt. Jag tycker även att Gordons kokainmissbruk sopades undan rätt kvickt också. En storyline som manusförfattarna tröttnade på? Eller kommer hans nygamla relation med Joe utlösa det igen? Joes karaktärsutveckling är ju för övrigt mycket välkommen. Han var ju helt jävla outhärdlig förra säsongen, och nu känner jag faktiskt att jag gillar honom lite. Vad tycker du?

INGRID: Jamen jag hatälskade honom hela tiden förra säsongen! Men just nu inte så mycket hat utan mer älsk. Man märker ju hur han lyser upp och kommer in i sin gamla roll som den här karismatiska strebern nu när han har en ny idé på gång, och det är härligt att se. Men frågan är hur det kommer spela ihop med hans nya liv med fästmön Sara? Kontrasterna är rätt stora där känns det som. Och det är stora risker han tar när han anlitar Gordon för att jobba med den nya idén inofficiellt på natten på jobbet som hans outhärdliga svärfar gett honom.

MÅNS: Ja, Joe och Sara känns som en tickande bomb. Vi fick ju en hint om att hon dumpat män förr och att Joe sannolikt står näst på tur. Hennes hippieaura rimmar illa med den streber som Joe ändå alltid kommer vara, oavsett vilken roll han spelar för tillfället.

INGRID: Apropå Gordons kokainmissbruk, vad är grejen med hans hälsa nu då? Har det något med kokainet att göra, eller är det något annat? Man kollapsar ju inte helt plötsligt utan anledning, och när han såg sig själv i spegeln och sa till Donna att hon kanske borde gå till doktorn för att utesluta att hon hade något allvarligt, så såg det snarare ut som han menade det till sig själv.

MÅNS: En annan sak som jag gillar med serien är hur den speglar och förutspår framtiden. Donnas hjärteprojekt Community, som Cameron är så skeptisk till, är ju ett embryo till alla messengertjänster som vi sitter med idag, och blivit självklara inslag i vår vardag. Samma sak med Mutinys online-projekt och Joes serverpark-tänk.

INGRID: Ja det där är fint. Och så frustrerande att Cameron vill lägga ner Community… Det spelar ingen roll att man vet att såna här grejer ska förekomma i serien (det är ju liksom själva upplägget), det är ändå mäktigt när de kommer. Som när de leker krig med plastgevär på Mutinys kontor, och Cameron och Tom får en idé om ett dataspel där folk kan kriga mot varandra, via internet. Och de har hookat upp, precis som du förutspådde!

Och – även om det tog ett tag innan jag fattade att det faktiskt var ett graviditetstest hon höll – så såg vi i sista scenen att Donna är gravid! Jag vet inte hur rolig den plotingrediensen känns dock. Hm, vi får se.

MÅNS: Det värmde ju också att se gamle fine Bosworth göra storstilad comeback. Han gick old school och åkte runt och knackade dörr hos de som lämnat Mutiny pga alla tekniska problem. Det var fint att se hur han funnit en roll i företaget trots att han är en dinosaurie från en svunnen teknisk era. Vilket han själv är plågsamt medveten om.

 

LEAVE A RESPONSE

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.