Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Serier & TV

Your Honor – Moraliskt drama utan geist

Vad gör du om ditt eget kött och blod bryter mot lagen och du själv är lagen?

Det är det prekära dilemmat en domare i New Orleans ställs inför när hans son råkar köra ihjäl sonen till stadens hänsynslösa maffiaboss. En aktion som förstås är illa i sig men blir sju resor värre när grabben dessutom väljer att fly platsen. Premissen i Your Honor är både intressant och kittlande och det första avsnittet är ren och skär ångest genom varje kroppslig och själslig por men tyvärr går det snabbt utför för HBO Nordics nya miniserie Your Honor. Texten nedan bygger på de fyra första avsnitten av tio och innehåller milda spoilers kring själva grundstoryn.

Michael Desiato (Bryan Cranston) är en socialt uppskattad och rättskaffens man. Han dömer inte vem som helst på lösa boliner utan ser verkligen först till att den påstådda gärningen med tillhörande gärningsman har bevisats utan rimligt tvivel, även om till och med lagens väktare försöker göra allt för att dupera en känslofylld jury med vilseledande information. Nej, ligger det långa fängelsestraff i potten skall varje sten lyftas, varje vittne grillas och varje bevis vara lika skottsäkert som pansarplåt. I inledningen av Your Honor ser vi honom auktoritär och ifrågasättande, det finns alltid minst två sidor av samma berättelse och allt är inte alltid som det ser ut.

Foto: Showtime

Familjelivet är stabilt, inkomsten säkrad och livet är så där allmänt skönt i ett grått och märkligt folktomt New Orleans. Men ni vet ju vad man säger om lyckan, den varar sällan och när det väl vänder blir det gärna breaking bad direkt. Från härligt till katastrof på kortast möjliga tid. I ena stunden sitter man uppe och gottar sig på Olympen, nästa är man nere i hettan hos Hades. Precis som Your Honor. Det blir Breaking Bad redan i andra avsnittet och det skall inte bara tillskrivas Bryan Cranston utan hela storyn som verkligen svänger vilt. Sonen Adam (Hunter Doohan) cruisar runt i sin californiavita Volvo 245 när han plötsligt drabbas av ett astma-anfall och kör rätt in i den lokala ligisten Jimmy Baxters (Michael Stuhlbarg) son som sakta dör i synnerligen smärtsam scen där man nästan kan känna livet rinna ur den späda pojkkroppen som ligger krossad mot trottoarkanten. Adam försöker visserligen ringa in olyckan men astman gör att han inte får fram ett ljud. Efter att krälat genom vägdammet når han inhalatorn i bilvraket men i ett panikslaget tillstånd väljer han ändå att fly scenen.

Foto: Showtime

Väl hemma märker Michael att någonting är fel och det tar inte lång tid innan Adam berättar. Något som ställer pappa domare i ett bryderi en masse. Skall han leva som han lär och ställa sin son inför rätta med samma förutsättningar som sina klienter eller skall han överge både moral och etik och ljuga? Han väljer ett mellanting och de gör tillsammans upp en story som når ungefär halvvägs fram till sanningen. Något som dock snabbt skall komma att ändras till att bli en ren och skär lögn när det uppdagas att brottsoffret är Jimpas son. Då gäller det istället att ligga oerhört lågt, låtsas som det regnar och vara smartare än motståndet och nu följer en rejält utdragen och tråkig process att städa brottsplatser och gömma bevis, inte sällan i samarbete med den lokala politikern Charlie (Isiah Whitlock Jr.) och ducka för nyfikna utredares frågor. Frågan är urgammal och ständigt aktuell i den här typen av dramer, existerar det perfekta brottet? Kan man komma undan eller är lagens arm alltid längst?

Foto: Showtime

Your Honor är en svår upplevelse. Jag vill så gärna tycka att den är bra. Jag vill omfamna den grådassiga misären, de färglösa kläderna. Den strama inredningen. Det avskalade soundtracket och den tomma staden. Och den börjar också precis så där oförskämt bra som jag gått och drömt om ända sedan jag läste pressreleasen. Det är verkligen ett första avsnitt som både engagerar och överraskar och förmedlar den där sköna känslan av att det här kommer att bli något utöver det vanliga. Ett lidande värt att dö för. Det är mörkt och tragiskt, välspelat och chockerande men den där känslan av tidig entusiasm försvinner snabbt och blir snart blasé. Det finns så många bortkastade möjligheter här att jag tappat räkningen när jag lätt förvånad stänger av fjärde avsnittet, med vetskapen om att det finns sex stycken till. Om det är så här sömnigt redan nu, hur skall man då kunna hålla liv i det här liket ytterligare sex timmar?

Det som förvånar mig mest är att så många stabila namn kan leverera något så svalt. Jag menar, Cranston talar för sig själv även om han har svårt att skaka av sig Walter White, i synnerhet i en sådan här roll där han skall gå från respektabel medborgare till en kriminell kretin som kliver över den ena gränsen efter den andra. Serien är dessutom skapad av Peter Moffat, mannen bakom den fullständigt fenomenala The Night of… som jag fortfarande håller som en av de bästa miniserierna som gjorts. I övriga roller är stjärnglansen svagare men Doohan och Stuhlbarg svarar båda för synnerligen solida insatser. Whitlock är alltid pålitlig även om han lite grann lider av samma typ av identitetsproblematik som Cranston och hans White. Jag tänker förstås på Senator Clay ”sheeeeeeeee-it” Davis i The Wire. Det är svårt att inte tänka just sheeeeeeeee-it varje gång Whitlock dyker upp någonstans. I varenda scen. Oavsett verk, oavsett roll. I avsnitt fyra får vi även stifta angenäm bekanskap med den alltid lika fantastiska Margo Martindale när hon sin vana trogen dyker upp och tar över tillställningen.

Tyvärr har jag som sagt väldigt svårt att se vart det här skall ta vägen. Jag kan naturligtvis ha helt fel och Your Honor kan mycket väl excellera i ren extas de avslutande avsnitten. Konstigare saker har hänt i ett universum i uppror men jag tror ärligt talat inte att det blir så. Det är min övertygelse att det kommer att fortsätta tugga på i sakta mak, med ytterst liten storyutveckling, plågsamt mycket utfyllnad och få överraskningar. När det hela skall summeras är jag tämligen säker på att min omedelbara känsla kommer att vara att det här borde kunnat ha gjorts i en långfilm istället. And that’s the truth, the whole truth, and nothing but the truth, so help me God.

Your Honor har premiär på HBO Nordic 7 december

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."